Trogna läsare känner till att jag är svag för den amerikanska körkompositionstraditionen. Jag har tidigare nämnt Eric Whitacre, Morten Lauridsen, Knut Nystedt m fl. Nu kan jag lägga till en i raden, norrman liksom Nystedt. Ola Gjeilo. Lyssna på Ubi caritas, som han skrev blott 23 år gammal:
Men — säger den kritiske — är det inte misstänkt likt Duprés körstycke med samma namn?
Likheten kan förklaras med att den inledande slingan är en medeltida antifon. Hör originalet här:
Ubi caritas et amor, Deus ibi est. Congregavimus et in unum Christi amor. Exultemus et in ipso iucundemur. Timeamus et amemus Deum vivum. Et ex corde diligamus nos sincero.
Där barmhärtighet och kärlek bor, där är Gud. Kristi kärlek har samlat oss till en enhet. Låt oss jubla och vara glada i honom. Låt oss frukta och älska den levande Guden. Och må vi med uppriktigt hjärta älska varandra.
(Min översättning)
Underbart! Kören är också helt rätt.
Duruflés version och den latinska antifonen har jag sjungit och den gripande melodin sitter som berget.Det är bra för det är en så vacker och sann text.Bra översättning-jag fick ständigt översätta latin och annat utrikiskt ad hoc i kören där vi sjöng Duruflés Ubi Caritas-det blev ju så där, detta var mycket bättre!