Minerva

Mer skönhet åt folket

Athena badar

Sparad under: Antiken, Klassiska sprÃ¥k, Litteratur — minerva at 6:18 em on Onsdag, Januari 27, 2010

I en bortglömd låda i garderoben hittar jag en gammal och i kanterna naggad bok med Kallimachos hymner, översatta av Elof Hellquist. Jag visste varken att jag ägde boken eller att Kallimachos skrev hymner. För mig är Kallimachos känd som diktare av epigram, korta dikter med en udd på slutet.

Gudinnan Athena, Versailles

Gudinnan Athena, Versailles

Hymnerna tillägnas fem olympiska gudar och en ö (!). Ön är Delos, platsen för Apollons och hans tvillingsyster Artemis födelse. Jag letar i diktsamlingen om Athena, Minervas grekiska motsvarighet, Ã¥terfinns bland de fem gudarna – och det gör hon! Dikten ”Pallas’ bad” är skriven till Athenas ära. Den skiljer sig frÃ¥n de andra gudahymnerna i tvÃ¥ avseenden: dels är den diktad pÃ¥ ett annat versmÃ¥tt –  elegiskt distikon i stället för hexameter, dels gÃ¥r den utanför genren lovsÃ¥ng och placerar i stället guden i en handling, en scen. Athena vill bada.

Kommen Athene till hjälp, ty den höga gudinnan vill bada, / kommen I alla, ty ren märker jag fjärran ifrån / heliga hästarnas fnysning, och ren står den mäktiga färdig.

Varför vill Athena bada?

Kallimachos tar med oss till Argos, till Athenatemplet där palladiet förvarades. Palladiet var den gudabild av Athena som Odysseus och hans soldatkollega Diomedes tog med sig frÃ¥n Troja till Argos. (Härav ordet palladium pÃ¥ biografer och teatersalonger: Athena är utöver krigsgudinna kulturens beskyddarinna.) I en festlig ceremoni förde stadens kvinnor den heliga statyn tillsammans med Diomedes sköld till floden Inachos för att bada dem, skriver Hellquist i kommentaren. Diktens apostroferande av ”akeiska mör”, ”Akestors söners jungfruliga döttrar” och ”tärnor” tyder pÃ¥ att det var unga kvinnor som deltog i denna procession. Flickorna uppmanas att ge gudinnan en gyllene kam och olivolja till hÃ¥ret. Men männen varnas:
Men, pelasgiska männer, er vakten, / att mot er vilja ej ens henne, den höga, I sen. / Den som stadsskyddarinnan får skåda, då kroppen hon blottat, / aldrig han mera skall se Argos, sitt fädernesland.

Artemis dödar Aktaion. Rödfigurig keramik, 400-talet f Kr.

Artemis dödar Aktaion. Rödfigurig keramik, 400-talet f Kr.

Den (man) som ser Athena naken mister alltså synen. Det var så siaren Teiresias, känd från sagan om Oidipus, blev blind. Ändå är Athena barmhärtig jämfört med Artemis. En känd myt handlar om hur jägaren Aktaion av misstag fick se Artemis bada. Gudinnan blev så uppbragt att hon förvandlade Aktaion till ett rådjur som hans jakthundar slet i stycken. Kallimahos kommer in på denna historia:

Ack, vilka offer skall Kadmos’ dotter ej bränna, och villka / maken därjämte en gÃ¥ng, bedjande gudarna dÃ¥, / att deras son, deras ende, Aktaion, de blind finge skÃ¥da, / han som dock varder en dag Artemis’ trogne kamrat. / Dock – icke jakten pÃ¥ bergen, ej vänskap med höga gudinnan / skyddar den arme för straff, räddar frÃ¥n döden den stund, / dÃ¥ mot sin vilja han Artemis ser i det ljuvliga badet; / hundarna skola en dag frossa pÃ¥ ynglingens kropp.

Gudar som utdelar sådana stränga straff måste blidkas, och när de vill bada är det deras tjänarinnors plikt att ställa upp. Därför slutar Kallimachos sin hymn där han började: att uppmana Argos döttrar att hand om den höga gudinnan. Annars är det fara värt att Kallimachos slutbön om beskydd över land och folk inte beaktas.

Hovpoeten och bibliotekarien Kallimachos var verksam i Alexandria pÃ¥ 200-talet före Kristus. Det här inlägget är det tredje i en serie om Alexandria och de hellenistiska diktarna. Läs även de andra inläggen, Alexandria, 200-talet f Kr och När grymma eroter genomborrar en människas själ. En engelsk översättning av hymnen ”Pallas’ bad” finns här.

5 kommentarer

Kommentar av Kjell

29 Januari, 2010 @ 21:31

Dessverre har vi aktive samfunnsborgarar og arbeidstakarar dÃ¥rleg tid. SÃ¥ utan Ã¥ kunne gÃ¥ djupt inn i materien: Innslaga om Pygmalion, Orfeus, Kallimakhos og pensjonatferie er noko av det beste som er forfatta i Minerva-bloggen – velskrive og perspektivrikt. Takk – ein fryd Ã¥ lese! Kona mi og eg har budd pÃ¥ eit pensjonat pÃ¥ Isle of Iona pÃ¥ den skotske vestkysten og veit sÃ¥ absolutt kva du talar om i innlegget om pensjonat. SÃ¥ godt at nokon i vÃ¥r tid kan leggje fram velskrivne synspunkt pÃ¥ pÃ¥ greske mytar og forfattarar!

Kommentar av minerva

29 Januari, 2010 @ 22:33

Ojojoj, vilket beröm. Tack så mycket!

Kommentar av Hariton

30 Januari, 2010 @ 11:48

Kallimachos var en bra diktare, hans hymner och epigram finns samlade i Loeb-serien och jag är glad att se att de även finns pÃ¥ svenska. I ett av epigramen skriver han att de tre gracerna inte är tre, utan fyra. Den fjärde är Berenike och utan henne är inte gracerna vackra och behagliga. Men vem är dÃ¥ Berenike? Jo, Ptolemaios den tredjes fru som offrade sitt vackra blonda hÃ¥rsvall till Afrodite för att mannen ska komma tillbaka frÃ¥n kriget i Syrien. HÃ¥ret var sÃ¥ vackert att gudarna plockade det frÃ¥n Afrodites tempel och flyttade det upp till himlen sÃ¥ att alla människor i hela världen skulle kunna njuta av det. SÃ¥ kom stjärnbilden ”Berenikes hÃ¥r” till. Kallimachos skrev en enormt vacker kärleksdikt till livet och mot kriget, där hÃ¥rsvallet pratar och ger rÃ¥d till alla kvinnor att inte kärleksstrejka för att männen ska komma tillbaka (som i Lysistrate). Dikten fanns inte pÃ¥ antik grekiska (även om det nu sägs att originaltexten är funnen) utan har bevarats pÃ¥ latin frÃ¥n Catullus. ”Berenikes hÃ¥r”, är ocksÃ¥ en bok som skrivits av f d dekanus pÃ¥ Kretas universitet pÃ¥ nygrekiska och som nu har kommit ut i 16 upplagor. Det har även blivit en tv-serie, dessutom har dikten tonsatts.

Kommentar av minerva

30 Januari, 2010 @ 12:38

Jadå, jag har läst den dikten. Så här låter den på svenska, i översättning av Gottfrid Grunewald, min kurskamrat från kursen i grekisk poesi:

Fyra chariter vi har, ty jämte de välkända trenne
skapades ännu en ny, fuktig av oljornas doft.
Säll mer än alla de andra hon strålar i glans, Berenike:
gracerna saknade grace, om inte hon funnits till!

Kommentar av minerva

30 Januari, 2010 @ 14:20

Jag känner även till att elegin Berenikes hår har försvunnit men bevarats genom Catullus översättning. Jag får ta och leta upp den. Romanen Berenikes hår känner jag inte till men den låter ju jättespännande. Kanske blir det en svensk översättning av den eller en försäljning av TV-serien till Sverige?

RSS feed för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Tyvärr, kommentarsfunktionen är för närvarande avstängd.